onsdag 6 oktober 2010

Köping 2010 en resa i Dandernell släkten.

Repslagaren, Sejlaren och sedan Köpings museums grundare.

Det Dandernellska Repslageriet gick i arv i tre generationer, från far till son.
1. Den första repslagaren i släkten var
Per Olof Dandernell f 1798 Köping, Västmanlands län ; d 1852 Köping, Västmanlands län. Utbildade sig till sejlare, repslagare. Han blev mästare 1827.
Dandernells gården står det om i ortnamnsregistret.




2.
Var sonen Per Alfred Dandernell f. 1828-1912. Blev nr 2 i släkten som utbildade sig till sejlare. 1850 fick han sitt gesällbrev.
Per Alfred blev en ledande person i Köping, ledamot i flera styrelser.





Grundade 1887 Köpings museum .
Satt som ledarmot i 50 år i Köpings Fabriks och Hantverks förening. Dandernellska gården kunde man förr se vid Västra Långgatan. P. A Dandernells Repslageri, låg där.



3. I familjen var Per Fritiof Dandernell som gick i faderns fotspår "men under protrest", han hade hellre velat studera vidare.
Per Frithiof Dandernell blev den 3:e generationen, som utövade repslagaryrket. Han ansågs vara en mycket orginell person. Kanske för att han i sitt yrke gick bakåt och därför kallades han för "Farbor Baklänges".
Han hade även en livlig fantasi, som han delade med sig av. Bl.a. inbjöd han till söndagspromenader i Karlbergsskogen där man vid Raduimkällan sjöng allsång och fick höra Fritiof tala om atomer och meteorer, som kunde komma frå himlen och som man kunde kika efter.
I början av maj 1912 fann han en meteor i Karlbergsskogen, som också bärgades och visa upp. Närvarande var 3 journalister, 2 fotografer och åtta politliga mannar. Bland dess fanns Erik W. Carlsson "Snickar-Erik" och Einar Pihlblad.


Per Fritiof var vegetarian och han höll kurser i stenografi, främst italiensk. För ungdomar ordnade han löpartävlingar. De kortare loppen sprang man runt repslagarbanan och de längre löpte man på Pilgatan ut mot Ullvigärdet. Tiden tog han med Köpings äldsta och fortfarande fungerande tidtagareur.
Han var även först i Köping med att vara innehavare av en velociped, som det hette 1887 och som numera kallas "hoj" och tidigare trampcykel.

Repslageriet vid Mullgatans norra ände upphörde 1922.
Numera kan man se en del av de Dandernellska husen vid Gammelgården i Karlbergsskogen dit de flyttades 1938 efter en donation av Fritiofs syster, Frida. Framförallt ska nämnas att Dandernellska repslagarboden finns bevarad på Friluftsmuseet Gammelgården i Köping, och kan besökas sommartid.
Jag vid Repslageriet sommaren 2010.
Som frisksportande ville Fritiof in andas frisk luft även nattetid. Han lät borra ett hål i väggen till sitt sovrum med följd att han en kall vinternatt fick lunginflammation och gick hädan 1926.
Källa // Tage Gustafsson, Köping http://wiki.magazin24.se/index.php/Per_Fritiof_Dandernell
Källor Från Köpings museum har jag fått uppgifter och även en del kopior från skrivna dukumet, de har varit mycket hjälpsamma. Turistinformationen i Köping fick jag också en del skrivna articklar om släkten och de var också hjälpsamma. Tack för all hjälp.

1 kommentar:

  1. Repslagere Reipslager Cordai Cordeleros Provazníci Kötélverö
    Köydenpunoja
    Do you know the word for ropemaker in other language? Please send me an e-mail (E-post).

    Välkommen till repslagaren!
    Människan har använt sig av rep och linor sedan 17000 år tillbaka. Hantverket att slå eller lägga rep får därför anses vara ett av våra älsta. När de tidiga människorna kom på konsten att tvinna snören och rep var det en revolution som gjorde att man kunde tillverka mjärdar och nät, pilbågar och fångstredskap och ordentliga hyddor. Kan tyckas banalt idag.
    Här bjuds du på tjugotvå sidor om repslageri, repslagarbanor och repslagare, klicka vidare genom att ställa din markör på "start" uppe till vänster.
    http://www.repslagaren.zoomin.se/
    http://www.repslagaren.zoomin.se/index/130442.html
    http://www.repslagaren.zoomin.se/index/34430.html

    SvaraRadera

wikipedia Andenne

Dandanell I släkten är ett flertal medlemmar masmästare under 1600-talet. Kommer av Andenelle, en ort som ligger 16 km nordost om Namur.

Från Wikipedia

Andenne ligger i provinsen Namur) (Stadsvapen)
Basfakta
Stat Belgien, Region Vallonien, Provins Namur
Geografiska koordinater 50° 29' norr, 5° 6' öst
Borgmästare Claude Eerdekens (sedan 1977)
Styrande parti Parti Socialiste
Area 86,17 km², Befolkning 2006 24 407
Befolkningstäthet 283 inv/km²
Tidszon UTC+1
Webbplats www.andenne.be


Andenne (på vallonska: Andene) är en franskspråkig stad och kommun vid floden Meuse i provinsen Namur, Vallonien, Belgien.

Efter en pilgrimsfärd till Rom ska Begga av Landen ha grundlagt klostret i Andenne 692, där hon sedan levde som abbedissa fram till sin död 693. Hon var farmor till Karl Martell. Enligt legenden ska Karl ha växt upp vid klostret där han som barn ska ha dödat en i trakten härjande björn. Som minne av detta använder staden Andenne fortfarande en björn som sin symbol.

År 883 plundrades området av normander. Greven av Namur lät förstöra staden år 1059. Trupper från Liège plundrade staden 1152 och 1155. Andenne blev också hårt drabbat under det så kallade Kokriget (Guerre de la vache) mellan greven av Namur och furstbiskopen av Liège 1275–1278.

Fiendskapen mellan Liège och Namur fortsatte under 1400-talet. Bland annat härjade trupper från Liège trakten kring Andenne 1429. Staden blev återigen plundrad 1467, denna gång av flyende trupper från Liège efter slaget vid Brustem.

Redan under medeltiden blev Andenne känt för sin för keramik väl lämpade lera. Staden har sedan dess varit förknippad med lergodstillverkning av olika slag. Under 1700-talet startade också en omfattande produktion av lerpipor och fajans i Andenne. Idag finns ett keramikmuseum i staden (Musée de la Céramique) och en liten lerpipstillverkning i Andenelle (Piperie d’Andenelle).

Under åren 1764–1778 byggdes en stiftskyrka i Andenne: Sainte-Begge. Här finns ännu idag den heliga Beggas relikskrin.

Under första världskriget intogs Andenne av tyska styrkor i augusti 1914. Under den tyska ockupationen lät de tyska styrkorna avrätta 218 civila som hämnd för attacker av belgiska motståndsmän.

1977 sammanslogs staden Andenne med omkringliggande landskommuner. Kommunen Andenne är idag indelad i tio områden: Andenne, Bonneville, Coutisse, Landenne, Maizeret, Namêche, Sclayn, Seilles, Thon-Samsom och Vezin. Kommunen Andenne har idag drygt 24 000 invånare, varav drygt 9 000 bor i själva staden Andenne.

Idag är Andenne känt för sin björnkarneval och den årliga ”Bear Rock Festival”.

I Sclayn finns grottor (Grotte Scladina) med lämningar efter 130 000 år gamla bosättningar.

I stadens östra utkant ligger den gamla byn Andenelle där en av Belgiens bäst bevarade romanska kyrkor från 1112 är belägen. Med största sannolikhet härstammar den svenska vallonsläkten Dandenelle från denna by.

http://sv.wikipedia.org/wiki/AndenneAndenne
Källa Från Wikipedia

Exporterade den svenska metallen

Exporterade den svenska metallen
Louis De Geer. (Jernkontorets bildsamling)

Valloner

Valloner
Vallonernas invandring till Sverige i 1600-talets början är väl känd. Trots det saknas mycken kunskap om dessa tidiga ut- och invandrare. Varifrån kom de? Varför flyttade de till Sverige? Vad har vallonerna betytt för svensk järnhantering? Hur länge bildade de en särskild grupp? Och hur har vallonerna betraktats i Sverige?Här presenterar svenska och belgiska forskare aktuella rön om vallonutflyttningen till Sverige och om vallonernas vidare öden i det nya landet. Det är första gången som sakkunniga från båda länderna lägger fram sitt vetande i en gemensam svenskspråkig utgåva.Boken är resultatet av ett samarbete mellan de historiska institutionerna vid Uppsala universitet och det belgiska Université Catholique de Louvain. Utgåvan har redigerats av Anders Florén, som var professor i historia och chef för Dalarnas forskningsråd i Falun, samt docent Gunnar Ternhag, verksam vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet och Dalarnas forskningsråd.