Arboga stadsförsamling, (U) dödbok 1734

Arboga stadsförsamling, (U)
1734 16 maj Krukmakaren Mäster Jacob Dandenel 33 år. 3 vingen i kyrkan uti stop: Dan: Nilssons bästa bortke? Vet inte vad det står riktigt.

Källa Arboga dödbok C:2 kort 3/6 sid 142
C:2 1723-54 0/142 Bild 153 av 277

Jacob Dandernell

Kakelugnsmakaren, Mästaren 1722- 1734.

Första husförhöret som man kan hitta Jacob Dandernell med familj är 1730.

Mästare Jacob Dandernell

Hustru

Svärmoder

Gåvobarn Olof (första gången till Herr Ekströms förhör) och Peter

Källa Arboga stadsförsamling AIa:1c 1730-1752

Källa Bladet är hämtat från Kakelungsmakare i Svergie före 1846.

Finns även en bok som heter Kakelugnar spisar och Kaminer som Britt och Ingmar Tunander har skrivit som också tar upp vilka som var verksama i Kakelugnsmakare.

Det finns även en sida som tar upp om Kakelugnar och dessas tillvaratagande och eldning av Valter Pettersson

Skrå

Skråna bestod av:
Mästare
Gesäller
Lärlingar

Skråväsen är ett organisationssystem för hantverkare. Där yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena är sammanslutna i olika föreningar, skrån, med särskilda privilegier .

Ett skrå leddes av en ålderman vars uppgift var att sammankalla skråmedlemmarna och att företräda skrået inför myndigheterna. Han hade även ofta en central roll i skråets interna kvalitets kontroll. Varje mästare drev en egen hantverkarverkstad. Om man ville öppna sin egen verkstad måste man först gå som lärling hos en mästare, under lärlingstiden gick man som en praktikant med mat och husrum som lön. Det kunde dröja flera år innan man kunde fullborda sin utbildning som gesäll. Gesällerna var alltså hantverkarlärlingar som avlagt gesällprov. De var i princip vanliga anställda och arbetade mot lön. Gesällprovet bestod i att förfärdiga något föremål eller liknande som var skråets specialitet, efter detta tilldelades den nyblivne gesällen ett s.k. gesällbrev. När man sedan lärt sig hantverkets alla hemligheter och ansågs vara duktig nog måste man göra ett mästarprov för att bli godkänd som mästare. Men om skrået ansåg att det redan fanns tillräckligt många mästare i staden fick man ändå inte öppna sin egen verkstad.
Skråna erhöll av staten ett legaliserat oligopol inom sitt verksamhetsområde. Magistraten hade en representant i skrået som följde verksamheten och såg till att skråstadgan (skrålagarna) följdes. Skråna fick inte bilda priskarteller och förväntades dela upp marknaden emellan sig. De olika mästarnas verkstäder skulle växa i samma takt, det var inte tillåtet för en mästares verkstad att växa på bekostnad av en annans.

Skråämbetet

Skråämbetet utgjordes av alla mästare inom det geografiska område där skrået verkade.

Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Skr%C3%A5v%C3%A4sen

Köping 2010 en resa i Dandernell släkten.

Repslagaren, Sejlaren och sedan Köpings museums grundare.

Det Dandernellska Repslageriet gick i arv i tre generationer, från far till son.

1. Den första repslagaren i släkten var

Per Olof Dandernell f 1798 Köping, Västmanlands län ; d 1852 Köping, Västmanlands län. Utbildade sig till sejlare, repslagare. Han blev mästare 1827.
Dandernells gården står det om i ortnamnsregistret.

2. Var sonen Per Alfred Dandernell f. 1828-1912. Blev nr 2 i släkten som utbildade sig till sejlare. 1850 fick han sitt gesällbrev.

Per Alfred blev en ledande person i Köping, ledamot i flera styrelser.

Grundade 1887 Köpings museum .

Satt som ledarmot i 50 år i Köpings Fabriks och Hantverks förening. Dandernellska gården kunde man förr se vid Västra Långgatan. P. A Dandernells Repslageri, låg där.

3. I familjen var Per Fritiof Dandernell som gick i faderns fotspår "men under protrest", han hade hellre velat studera vidare.
Per Frithiof Dandernell blev den 3:e generationen, som utövade repslagaryrket. Han ansågs vara en mycket orginell person. Kanske för att han i sitt yrke gick bakåt och därför kallades han för "Farbor Baklänges".
Han hade även en livlig fantasi, som han delade med sig av. Bl.a. inbjöd han till söndagspromenader i Karlbergsskogen där man vid Raduimkällan sjöng allsång och fick höra Fritiof tala om atomer och meteorer, som kunde komma frå himlen och som man kunde kika efter.

I början av maj 1912 fann han en meteor i Karlbergsskogen, som också bärgades och visa upp. Närvarande var 3 journalister, 2 fotografer och åtta politliga mannar. Bland dess fanns Erik W. Carlsson "Snickar-Erik" och Einar Pihlblad.

Per Fritiof var vegetarian och han höll kurser i stenografi, främst italiensk. För ungdomar ordnade han löpartävlingar. De kortare loppen sprang man runt repslagarbanan och de längre löpte man på Pilgatan ut mot Ullvigärdet. Tiden tog han med Köpings äldsta och fortfarande fungerande tidtagareur.

Han var även först i Köping med att vara innehavare av en velociped, som det hette 1887 och som numera kallas "hoj" och tidigare trampcykel.

Repslageriet vid Mullgatans norra ände upphörde 1922.

Numera kan man se en del av de Dandernellska husen vid Gammelgården i Karlbergsskogen dit de flyttades 1938 efter en donation av Fritiofs syster, Frida. Framförallt ska nämnas att Dandernellska repslagarboden finns bevarad på Friluftsmuseet Gammelgården i Köping, och kan besökas sommartid.

Jag vid Repslageriet sommaren 2010.
Som frisksportande ville Fritiof in andas frisk luft även nattetid. Han lät borra ett hål i väggen till sitt sovrum med följd att han en kall vinternatt fick lunginflammation och gick hädan 1926.
Källa // Tage Gustafsson, Köping http://wiki.magazin24.se/index.php/Per_Fritiof_Dandernell

Källor Från Köpings museum har jag fått uppgifter och även en del kopior från skrivna dukumet, de har varit mycket hjälpsamma. Turistinformationen i Köping fick jag också en del skrivna articklar om släkten och de var också hjälpsamma. Tack för all hjälp.

Arboga 2010

Här var jag och Micke på semester Arboga 2010.

Vi letade upp platser där våra förfäder bodde.

Stockholms Stora Barnhus Maria Fredrika Dandanell

Barnhusets historia

År 1633 grundades Stiftelsen Allmänna Barnhuset, då kronan skänkte mark och pengar till det första barnhuset i Sverige. Det byggdes i kvarteret Barnhuset i Stockholm vid Barnhusgatan nära Norra Bantorget. Än idag har kvarteret samma namn.

Barnhuset var en byggnad som bestod av två våningar. På den första våningen bodde 150 barn som var fördelade på tre större salar. På andra våningen låg kyrksalen och även bostad för prästen. Antalet barn växte hela tiden, och som mest var de 300 stycken. Barnhuset låg på samma plats i 250 år, men 1885 flyttade man till den nybyggda fastigheten på Norrtullsgatan (idag Norrtulls sjukhus.)

År 1800 - Barnhuset fick ta emot ogifta mödrars barn År 1800 kom en tilläggsinstruktion till Barnhuset, med syftet att minska antalet barnamord. Enligt den fick Barnhuset ta emot ogifta mödrars barn och andra fattiga barn, om de inte var "lytta och ofärdiga". Många kvinnor hade inte någon annat val än att lämna bort sitt barn. På 1880-talet föddes vartannat barn i Stockholm utom äktenskapet och de flesta av dessa lämnades bort.

1807 Dandanell Maria Fredrica 04_06879.pdf

1808 Dandanell Maria Fredrica 04_07061.pdf

1807 Dandanell Adolf Fredric 04_06290.pdf

Allmänna barnhuset
Allmänna barnhusets arkiv är en rik källa. Det finns på Stockholms stadsarkiv (t.o.m. 1986) och är mycket välordnat. Det är ett viktigt arkiv för alla med intresse för institutionen och alla de personer som passerat igenom barnhuset. På grund av möjligheten att från och med 1778 lämna in barn anonymt till institutionen är det dock vanligt att en anlinje bryts på Allmänna barnhuset.

Släktforskning - "Vem var min mor?"

När ett barn lämnades till Barnhuset sågs mor och barn i regel för sista gången. Innan de skildes åt lades barnens födelseattest, och ibland även ett papper med moderns namn, i ett kuvert som förseglades. Ibland hörde mödrarna av sig efter många år för att få veta hur det gått för deras barn och för att kanske få träffa dem. När båda parter ville det, hjälpte Barnhuset till med kontakten. Många före detta barnhusbarn har också kommit tillbaka till Barnhuset för att ta reda på vem deras mor var. Idag är barnhusbarnen gamla. Men det händer emellanåt att deras barn eller barnbarn hör av sig till Barnhuset för att få veta mer om sin historia.

Stockholmskarta år 1817http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/SSA/Arkiv/SE_SSA_0000/0000%20GS/1817.pdf

Stockholmskarta

Ur boken

Fotspår
Stockholm under 1800-talet var en småstad med växtvärk. Den gryende industrialismen födde illusionen om en modern huvudstad i en ny tid men vägen dit var långtifrån rak eller enkel. “Fotspår” bygger på en mans minnesanteckningar om hur han som ung pojke hamnar på Allmänna Barnhuset men till slut lyckas nå sina drömmars mål.

På Rötters discutionsforum finns Allmänna Barnhuset som inlägg.

Här en blogg om Stockholm och barnhuset

Överståthållaren Klas Fleming byggde i slutet av 1630-talet ett barnhus på en tomt som sträckte sig från Drottninggatan ner till Klara sjö, mellan Wallingatan och Olof Palmes gata. Där anlades en trädgård, en repslagarbana, en kägelbana och en krog i syfte att dra in pengar. Barnen sysselsattes med att spinna garn av lin och hampa till segelduk för Amiralitetets räkning. Där fanns även ett luntmakeri som tillverkade tändmedel till kanoner. Barnens lön var kläder och logi samt en enkel kost på bröd, gröt och svagdricka, strömming, sill och torkad fisk. Standarden var säkert högre än hos fattiga barn ute i staden. De hade strumpor och skor, som nästan var något av lyxartiklar. Fångarna i Smedjegården på Slottet överfördes på 1670-talet till ett fängelse på Folkets hus plats. I källaren låg den beryktade Rosenkammaren, där fångarna kläddes av och hängdes upp så att fötterna knappt nådde marken medan en iskall "springkälla" sprutade vatten över deras ben. Fredrika Bremer besökte många gånger de kvinnliga fångarna och fann att en stor del var "livliga, godsinta, lättrörliga, och lätt åtkomliga från hjärtats sida. Brist av motståndskraft när frestelsen kommer - lättsinne är deras förnämsta fel…" 1209 nedslag Allvarliga unga män på ett klassfoto från Norra Latin 1890. Skolan var då tio år gammal. (Stockholms stadsmuseum). Danssalongen Vinterpalatset hade blivit biograf - det var 1958 - och excellarade i stora bildformat och spektakulära ljudupplevelser. (Sveriges Radios arkiv).

Medan Barnhuset, Spinnhuset och Cellfängelset ännu låg kvar togs Norra Latin (arkitekt Helgo Zettervall) i bruk år 1880. "Det är gott om minnen som knackar på hos dig från skilda ställen, du gamla borg, där du ligger grå och tung i novemberkvällen." (Bo Bergman, student 188 Mycket hände vid torget de närmaste åren. Cellfängelset revs och Ferdinand Boberg ritade det s.k. Carlbergska huset (1901), där LO flyttade in 1926. Vid Barnhusgatan invigdes Folkets Hus 1901. Insamlingar och frivilligt arbete täckte inte kostnaderna utan Stora Bryggeriet med Enskilda Banken i ryggen skänkte aktier för 100 000 kronor mot att arbetarrörelsen lovade att propagera för bryggeriets öl. Stockholms övriga bryggerier slöt sig då samman och skänkte 120 000 så att aktierna kunde återlämnas. Engelska kyrkan, strax öster om Västmannagatan, låg kvar till 1913, då den flyttades till Norra Djurgården. Gasklockan vid torgets södra sida försvann 1910 efter att ha varit i bruk i 35 år. På platsen uppfördes Auditorium, där såväl socialisten Hinke Bergegren som nazisten Birger Furugård framträdde. Där spelade Louis Armstrong och Coleman Hawkins på 30-talet. Som Vinterpalatset, "Vepe", blev det danssalong och 1958-1978 biograf med grandiosa bild- och ljudeffekter. 1306 nedslag Bildtext 139: Första majdemonstration på Norra Bantorget. Året är 1912 och kvinnorna demonstrerar för rösträtt.

Dandernellska gården som är uppförd före 1875 Köping

Dandernellska gården
Mullgatan
Tvåvånings träbyggnad uppförd före 1875 och som klarade sig vid branden 1889. Ombyggd.Se på kartan Köping


Gautiod 15 (F d Elverket), Västra Långgatan 13, Nygatan 6

Byggnadens äldsta del, det ursprungliga elverket som uppfördes 1899, är mittdelen
av nuvarande byggnad mot Västra Långgatan. Arkitekten antas vara Ernst
Stenhammar, men det finns inte några signerade ritningar i byggnadsnämndens
arkiv. Delen mot Nygatan byggdes till 1907 och den funkisinspirerade delen
längst i söder uppfördes 1944 efter ritningar av stadsarkitekten Nils Hansson.
Byggnaden inrymmer nu butiker och kontor och dess yttre har förändrats en del.

På fastigheten finns också ett äldre bostadshus i trä vid Mullgatan, den s k
Dandernellska gården som är uppförd före 1875.

Stadsbranden 1889 hejdades alldeles intill gården. Gårdens ägare i slutet av 1800-talet var sejlaren (repslagaren)Per Alfred Dandernell. Han anges som grundaren till Köpings Museum, som tillkom efter ett stadsfullmäktigebeslut 1887. Bostadshuset är kraftigt ombyggt.
Källa PL 377 ANTAGANDEHANDLING 2008-05-05
http://www.koping.se/upload/31154/377%20beskrivning%20antagande%20Internetver.pdf

Köping
Se sid 138
Gautiod 15
SejIaregatan Dandernellska gården
Bostadshus, nu TBV:s lokaler
före 1875
3
KARAKTÄRISTIK: Tvåvånings träbyggnad med rödfärgad stående
locklistpanel. Det nordligaste huset som undkom den stora
stadsbranden 1889.

Jacob Jacobsson Dandernell

Jacob Jacobsson Dandernell döps 13/6 1734 i Arboga sfs.

Han utbildar sig till kakelugnsmakare. I lära hos styvfadern mästaren Olof Hedenström 1753-54. Själv mästare i Arboga 1761-84. (Pskr 16;136)

Bodde Sunnan ån Wesra qwart Nr 12. (AI:2)

Gifter sig första gången med Brita Söderman 3/8 1761 i Köping sfs.
Efter hennes död 3/2 1776 gifter han om sig den 31/10 samma år i Arboga med Anna Maria Floding. Hon dör 1792 i Arboga.

Jacob dör 22/2 1784 i Arboga sfs.